Och definitivt inte gud
Prison break har nu hunnits hela två(!) avsnitt. Dock så är det väldigt spännande. Fortsättning väntas imorrn eller kanske ikväll. Vem vet, gud gör då inte det.
Julklappar. Julstök. Julblahablaha. Är ni inte trötta på det? Jaså inte, trodde väl det. Är jag det då? Vem vet. Inte jag, och definitivt inte gud. Vad jag vet är att jag kommit ännu ett steg närmare perfektion (det vill säga, jag har köpt ännu några flera julklappar), det börjar arta sig. Trots allt.
Jag skall aldrig glömma.
Vår julskinka har inte rymt, jag har inte köpt någon.
Adios, kära vänner. På återseende, och det snart, hoppas jag. Josefine, jag älskar dig nu och för alltid.
PS. Always look on the bright side of life.
Life of Brian är så o-Monty Python som det går, samtidigt är den verkligen dem. Den är inte Holy grail liksom, men den är riktigt kul! När de gömmer sig är så jäkla bra! Tänk hur julen har blivit en kommersiell högtid; den är materalistisk och okänslig. Hypad och tom när den är över. Jag undrar om denna jul blir annorlunda, för jag kommer hem och får andas istället. På ett annat sätt. Idag insåg jag att detta är vardag; en vardag som jag tycker om. Det är bra. Förstår dock inte hur jag klarar mig utan dig, men vetskapen att du alltid finns gör det mycket lättare. Allt jag gör till julen gör jag av kärlek, mycket därför att jag inte behöver köpa tusen julklappar som ska tillfredsställa någon, utan jag ger för att jag vill ge och inte få. Jag har en perfekt present till dig, men den kommer från hjärtat, så förvänta dig ingenting stort. Saknar dig älskade, älskade vän. Tack för att du finns i mitt liv, tänk så mycket jag skulle missa utan dig, vad tomt livet skulle vara. Hjärtat blir varmt när jag tänker på dig (det är kärlek).
People called Romanes they go the house?!
Haha! Undrar om jag också skulle vara så munter i en liknande situation.. haha!:D
